Redan på första uppslaget i del 3 i Lärare av i morgon, kände jag att jag var tvungen att skriva av mig mina tankar innan jag kan läsa vidare....
I boken står det om lärarnas problem att få respekt för sitt arbete från samhället i övrigt. T.ex. tycker allmänheten att lärarna inte är tillräckligt professionella. Detta kan man tycka är väldigt konstigt med tanka på hur hög status en lärare hade i samhället förr. Mina omedelbara och spontana tankar om ämnet var dock inte så smickrande för lärarkåren.
Under mina år inom barnomsorgen med barn mellan ett och fem-sex år, har jag tyvärr många gånger mött en ganska vanlig och i mitt tycke, tråkig reaktion. Alltför ofta när man har haft överinskolning av blivande femåringer (förr sexåringar) till skolans värld, har man fått känslan p.g.a. diverse kommentarer från en del äldre lärare, att de åren barnen har varit på förskolan inte existerat.
NEWS FLASH!! Barn föds inte som sexåringar!!
Alla lärare har tack och lov inte denna inställning men tillräckligt många tycker inte att arbetet på förskolorna är pedagogiskt utan barnpassning i stort sett.
Okej, poängen med den här utläggningen är? Jo, en bra början för att man som lärare skall få respekt i samhället, så kanske ALLA lärare borde börja visa mer respekt för förskolelärarnas arbete på förskolorna. Och acceptera att barn lär sig redan som nyfödda, om inte tidigare.
Genom den här utbildningen som vi nu går, tror jag att man får mer förståelse för varandras yrken inom de olika lärarinriktningarna. Tyvärr tror jag att det kan komma att försvinna igen när man nästa år börjar inrikta utbildningarna mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar