På sidan 207 i Lärare av i morgon av Carlgren och Marton, kan man läsa;
"Vi behöver en kunskapsvision för skolan som gör det möjligt att ta itu med frågan vilka kunskaper människor behöver för att leva ett gott liv i det samhälle de själva skall vara med och förändra - eller vilka slags människor samhället behöver för att bli ett gott samhälle. Den skall också visa varför det är viktigt med en skola, vad det är man kan lära sig just där och inte någon annanstans och varför."
Det låter så självklart när man läser det men tyvärr tror jag inte att det fungerar i dagens verklighet. Så länge skolan är kommunernas ansvar så beror det på hur ekonomin ser ut i varje enskild kommun, hur skolorna kan arbeta. Skolverket talar om att, "Så här skall det vara", och sedan kommer skolinspektionen emellanåt för att se hur kommunerna sköter sig. Men faktum kvarstår, finns det inga pengar i kommunen så kan man inte få skolan som alla drömmer om.
Rektorerna sitter ute på olika skolor i samma kommun och får besked om att nästa läsår spara så och så många miljjoner för att förvaltningen går back. De har samma antal elever och får dra in på extra resurser till elever som behöver extra stöd, lärare och även läromedel. Rektorer blir experter på att trolla med olika klassformateringar och ihopslagningar där man kan ha en lärare till flera klasser samtidigt. Lärare gör allt för att det skall bli så bra för eleverna som möjligt och blir utmattade, som tack för besväret.
Drömmen hade varit om alla skolor hade fått samma ekonomi att röra sig med, oberoende av var i landet man är bosatt.
